Årets kortaste dag har snart passerat. Dagen bjöd inte på många solstrålar men det var i alla fall klarblå himmel och sol! Detta var jag såklart tvungen att utnyttja så det fick bli ett långpass i kylan på 1h och 45 min tillsammans med en av mina bästa vänner Sara. Det var med tunga stela ben jag tog mig runt de 17 km jag lyckades skrapa ihop under denna tid. Att jag dessutom hade enorm träningsvärk från torsdagens crossfitpass gjorde det ju inte lättare att ta sig runt heller. ;)

Jag kan erkänna en sak, och det är att jag sovit enormt dåligt den senaste tiden. Detta beror till största del på att jag tänker alldeles för mycket, jag har sådana perioder ibland. I natt hade jag dessutom lite känningar i mina leder vilket gjorde det ännu svårare att sova. Sömn är ju otroligt viktigt oavsett dag på året, utan god sömn rasar vardagen samman och träningen går dessutom åt helvete. Så jag hoppas verkligen att jag får rätsida på detta med sömnen snart.

Men trots detta var det otroligt skönt att springa en lång tur idag i ett tempo som passade min kropp för dagen, nämligen 6:10-tempo. I sådana här lägen är det otroligt viktigt för mig att lyssna på min kropp och inte bara köra på som jag tänkt från början, för det såg helt annorlunda ut kan jag lova. Det är också vid sådana här lägen som jag frågar mig själv några extra gånger varför jag gör detta. För det ÄR helt okej att inte alltid vara på topp, det ÄR helt okej att det inte alltid blir som planerat. Det viktigaste för mig är att jag KAN och VILL springa och att jag HAR en god hälsa. Sedan skiter jag i om det blir 17 km eller 30 km, 5:00-tempo eller 6:00-tempo så länge jag mår bra och tränar med kroppen.

Så när jag kom hem tog jag ett långt skönt bad och lyssnade på Maratonpoddens nya avsnitt som leds av Petra Månström och resterande delen av dagen ska jag bara ta det lugnt och njuta av julen!

Ha nu en mysig 4e advent! :)