Ni vet att livet hemma hos oss varit lite upp och ned den senaste månaden. För nästan exakt 1 månad sedan fick vi det där beskedet/samtalet alla barn bävar över att få någon gång i livet, ens ena förälder är död… I vilket fall som helst går livet vidare, vare sig man vill eller inte. Nu känns det mesta under kontroll och vi har återgått till vårt normala liv med arbete och fritidsaktiviteter.
Dock känns det ändå tungt att börja igen, kroppen är helt urpumpad på energi och all stress/negativ energi har gjort så att vi båda mått dåligt fysiskt. Vi gör ändå vårt bästa och tänker att all rörelse som blir av är bra rörelse och det är nog lite så det kommer få se ut den närmaste tiden också med vår träning, eller rättare sagt min träning. Det tar tid att läka sår helt enkelt!
