Teamkläderna

Under senaste teamträffen för Team Rynkeby så fick vi våra teamkläder presenterade hur de kommer att se ut. Det kändes ganska mäktigt och pirrigt att få dem visade framför sig under mötet. Det var verkligen blandade känslor. För det börjar ju dra ihop sig nu, om ca 3 1/2 månad är vi påväg till Paris på våra underbara gula cyklar! För mig är det inte så himla stor grej att cykla ned till Paris utan det är syftet vi gör det för som berör mig allra mest. Alla barn kan inte cykla, fast de vill. Och det är något som jag tycker ska vara självklarhet att alla barn ska kunna! Därför känns det fantastiskt att göra något jag kan, i detta fall cykla, för att bidra med något som hjälper till att göra den visionen möjlig. Att alla cancersjuka barn ska överleva och få en framtid fylld av kärlek och glädje där de kan cykla om de nu så vill!

Jag kan cykla, jag vill cykla. Därför gör jag detta! Team Rynkeby är inte bara att cykla till Paris. Team Rynkeby är så mycket mer. Team Rynkeby cyklar för liv! 

teamkläder

Och vet du vad det bästa är? Du kan också vara med och bidra, swischa valfri summa till 123 576 00 20 och allt går direkt till Barncancerfonden via Team Rynkeby Värmland. 

 

Teamcykeln har anlänt!

Team Rynkeby Värmland

 

Äntligen! Nu i veckan anlände våra teamcyklar från Italien och italienska cykelmärket Bianchi. Igår hämtade jag min gula guldklimp Bernard (som jag valt att kalla cykeln) hos Karlstad Cykel och Sportcenter. Jag hade nästan glömt bort hur jäkla fantastisk känslan är av att hämta en sprillans ny hoj utan ens ett dammkorn på, som luktar ny och glänser vackert i solljuset. När jag rullade honom från bilen till dörren i den våriga solen kunde jag heller inte låta bli att få ett enormt sug av första premiärturen ute!

Nu står han där, i vardagsrummet tillsammans med min andra kärlek Bianca. Bernard och Bianca. Båda helt redo för att fortsätta äventyret mot Paris med att ta ut träningen i vårsolen. För nu går det inte att förneka längre. Det är nära,  riktigt nära! Snart börjar utomhussäsongen och jag kan knappt bärga mig! Alla landsvägsträningar med det bästa teamet såväl som mina cykelturer ensam i morgonsolen och cykelpendlingen till arbetet. Jag älskar verkligen att cykla och det ska bli så fantastiskt roligt och ärofyllt att få cykla till Paris i förmån till barncancerfonden. Hur fantastiskt är inte det?

team

 

Nya badleksaker

Oj, tiden går verkligen superfort. Nu var det nästan 1 månad sedan jag bloggade senast och i det inlägget skrev jag att jag skulle ta tag i bloggandet igen. Vi märkte ju hur det gick. ;) Hur som helst, nu gör jag ett nytt försök och börjar med att skriva om denna fredag.

Idag är jag ledig från arbete, precis som varje fredag. Eller om jag ska vara petig så jobbar jag hemifrån med småsaker, men det blir nästan som att jag är ledig. Dagen inleddes iaf med en tur till simhallen efter ett tandläkarbesök. Idag stod det distans på schemat och jag fick även möjlighet att testa mina nya badleksaker som jag beställde för någon vecka sedan. paddlar från Zone 3 och baddräkt från Zoggs.

nytt

 

Passet gick bra. Inte lika bra känsla som i måndags men fortfarande god. Farten var med mig och tekniken kändes hyfsat bra.  Den totala sträckan på dagens pass slutade på ca 2700 meter och var uppbyggt enligt följande:

Insim: 200m
Pre: 4x50m teknik + 4x25m sprint (P: 20s)
Main: Stege, 100m – 200m – 300m – 400m – 400m – 300m – 200m – 100m (P: 60s)
Avsim: 200m

Jag minns första gången jag simmade den här stegen. Jag tror det var precis innan jul, då tyckte jag att det var jättejobbigt att ens bara klara det. Idag tycker jag att det går riktigt lätt och har inga problem alls att klara av det. Idag kan jag till och med trycka på lite de sista längderna för att få lite fartökning/tempo i det hela också. Det är en himla häftig känsla hur snabbt utvecklingen sker. Och det är kul! Mitt mål sedan i höstas är att bli en grym simmare i vinter och jag är otroligt nöjd över min utveckling/framsteg!

Nu är det bara att fortsätta simma! :D

 

God fortsättning!

God dag! Tänk vad tiden går fort. Det har nu gått några månader sedan senast jag skrev och det har till och med gått och blivit ett nytt år! År 2016, året som kommer att bli mitt bästa cykelår. Hur som helst, jag har så mycket jag vill berätta och skriva men jag vet inte vart jag ska börja.

Så jag gör det lättare för mig och börjar med att önska er en god fortsättning på det nya året! Iår ska jag försöka bli bättre på att uppdatera bloggen, det är en av punkterna som står för mål år 2016.

 

Min allra MTB-runda!

mtb

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Under sommaren har flera av mina cykelvänner som cyklar landsväg varit på mig och tjatat om att jag ska prova på det är med att cykla i skogen på smala stigar, men jag har varit svårflirtad i sommar eftersom landsvägscyklingen ligger mig så varmt om hjärtat. Nu däremot är det höst och sista lvg-rundan gjordes (högst troligt) under gårdagen och trainern lockar inte så mycket, inte än iaf. Detta har gjort att mina tankar kommit över till MTB som vinterträning (samt att jag förmodligen ska testa på multisport i ett reumatikerlag nästa år).

Så idag fick min MTB-galna vän Lisa med mig på en runda på 1h i i2-skogens stigar, berg och snår. Min allra första runda! Jag vill säga att jag älskar det, men riktigt där är jag inte än. Dock tror jag att jag kommer uppskatta det mer när jag vågar lita på cykeln mer än vad jag gjorde idag. Fast jag måste ju erkänna att det var bra kul stundvis men också bra läskigt stundvis. Haha.

Hur som helst, nu börjar jakten på en vettig MTB-cykel som jag kan ha för vinterträning!