Det är Augusti och dags för årets upplaga av Görslitet som Karlstads triathlonklubb i2if arrangerar. Det är andra året jag är med som både funktionär och deltagare. I år testade jag dessutom på Olympisk distans för första gången (simma 1500m, cykla 4 mil och springa 1 mil).
Jag ville utmana mig själv lite helt enkelt vilket jag också gjorde! Jag har sprungit väldigt lite i år eftersom fokus varit på cykel så löpningen var helt klart jobbigast. Simningen var också tuff då vågorna var enorma! Inte aggressiva men bara otroligt stora. Jag har dessutom problem med att bli sjösjuk när jag simmar i för stora vågor, detta var en berg och dalbana så mitt mående var inte de bästa under simningen. I mål kom jag tillslut efter lite mer än 3 timmar.
Jag och min lagkompis Victor från Team Rynkeby Värmland bestämde oss dessutom för att delta i Rynkebylagets gula tröja. Den gula färgen är inte bara en färg utan så mycket mer, i våra gula kläder visar vi vårt arbete och stöd till Barncancerfonden. Vi har redan cyklat till Paris, men kampen slutar inte här. Vill du också göra skillnad som mig, Victor och våra 38 lagkamrater i Team Rybkeby Värmland 2016? Kom på informationsträff för deltagande år 2017 den 16/8, scandic Klarälven.
Nu har jag gjort det. Jag har cyklat till Paris! 126 mil på 7 dagar, det är väldigt långt! Så långt att det blir svårt att ta in. Därför behöver jag ytterligare några dagar till att smälta äventyret. Men två saker vet jag redan nu,
1. Det är en utav de bästa upplevelser i mitt liv och jag har både njutit och lidit till max! 2. Jag hade aldrig klarat det utan Team Rynkeby Värmland och de fantastiska personer i teamet som stöttat/hjälpt mig i mina tuffaste lägen under resan.
Jag kommer att återkomma med en resedagbok innehållande bilder, tankar och upplevelser när jag återhämtat mig och smält alla intryck av resan.
Kära vänner, klienter och läsare. Det är nära nu! På söndag smäller det. Då rullar vi av färjan på våra gula cyklar i Kiel och kan påbörja vårt äventyr mot Paris! Det känns så overkligt, så stort! Ska lilla jag åka med ett cykelteam till Paris? Ja, det ska jag. Och jag är otroligt tacksam och stolt över hela vårt team. Som alla har kämpat för att komma till den punkt vi står på idag!
Jag vet att många av er är extremt nyfikna över resan. Hur kommer vi att åka och när genom Europa? Därför går det att följa oss live via GPS-länken http://www.team-rynkeby.com/live-1.aspx. Leta upp markör nr 30, det är Team Värmland. Alltså det team jag cyklar med.
I övrigt kommer det självklart att gå och följa mig genom sociala medier i form av Instagram och Facebook också där mitt alias är MarathonEmma. Där kommer jag att uppdatera så ofta jag kan beroende på internetuppkoppling.
Detta är mitt sista inlägg på bloggen innan avfärd. Så må så gott nu, sköt om er och njut av sommaren!
Idag var det dags, prologen i Karlstad! En cykeltur genom centrala Karlstad för att visa upp vårt team och våra fina cyklar samt vinka av sponsorer och anhöriga. En sista tur på Karlstads gator, eller Värmland över huvudtaget. För imorgon packas lastbilen med cyklarna!
Det blev en runda på totalt 3 “lätta” mil. För mig var det dock rena dödens eftersom jag fortfarande inte har någon energi från min kräksjuka, men nu kan jag äta normalt igen (sedan lunch) så till lördag när prologen i Göteborg äger rum ska allt vara i sin ordning.
I övrigt har dagen spenderats åt att packa och städa mitt boende. Om man ska se det positiva i det hela med kräksjukan så skulle jag nog haft svårt att hinna med det om jag inte blev kräksjuk. Haha.
Nu väntar kudden och det är dags att fylla på energi med sömn. Nattinatt!
Jag har precis landat efter ett träningsläger i de Värmländska skogarna tillsammans med Team Rynkeby. Tre fantastiska dagar med fokus cykel för hela slanten. Detta var det första av de två träningsläger vi kommer att ha innan vår Parisresa och vi höll till hos en av våra Guldsponsorer, Selma spa+.
Lägret startade redan på fredagen efter lunch. Då cyklade vi ca 6 mil i stålande sol och sommarvärme. På kvällen var det sedan dags för umgänge, spa och middag för att ladda inför lördagens långpass på ca 17 mil med 2000m i höjdstigning. Det var en fantastisk tur och det kändes så jäkla häftigt att cykla i denna klunga på 30 personer som ser identiska ut. Under söndagen sedan så cyklade vi en lite kortare tur på ca 13 mil. Det kändes i benen vill jag lova.
Jag har aldrig varit med om att nästan varenda kotte man cyklar förbi hejar och ropar. Det skänker en sådan energi och värme att jag blir alldeles glad! Jag ångrar verkligen inte en sekund att jag anmälde mig till Teamet och tackade ja till platsen när jag blev uttagen. Det är inte bara ett äventyr, det har också fått mig att utvecklas och växa som person.
I år infaller sig påsken väldigt tidigt. Det är knappt så att vägarna har hunnit bli körbara, MEN det hindrar oss inte från att köra ännu en upplaga av #långfredagsturpåcykel. En arrangerad cykeltur där vem som helst kan vara med och cykla. Alltså inget lopp utan en fin söndagstur. Alla som deltog betalade minst 50 kr för att vara med genom att stoppa dem i bössor där alla pengarna går oavkortat till Barncancerfonden genom Team Rynkeby Värmland, cykelteamet jag är med och cyklar för.
Turen blev riktigt lyckad. Trots att väderprognoserna visat ett hemskt väder så blev vi ändå runt 100-150 stycken som cyklade 6 mil tillsammans på de Värmländska landsvägarna. Jag var väldigt tveksam in i det sista om jag skulle cykla eller inte eftersom jag tampas med min reumatiska sjukdom och underkylt regn på cykel är bland det värsta jag kan utsätta mig för. Men jag är sjukt glad att jag pälsade på mig så att jag efterliknade en falukorv och anslöt mig till klungan! För det var riktigt häftigt att vara med om och att cykla med detta enormt stora gäng!
Vi var till och med tvungna att dela upp oss i mindre klungor, team rynkeby först och 3 andra cykelklubbar därefter (min klubb i2 if triathlon, OK Tyr och Skoghall CK) för att hålla struktur och ordning. Hur häftigt är inte det? Ni kan ju tänka er vilken uppmärksamhet vi fick när vi cyklade genom centrala Karlstad…
Efter dagens tur är jag verkligen fylld av både glädje och energi. Jag längtar verkligen tills vi ska ut med teamet och träna inför vår resa till Paris! Nu är det bara 2 inomhuspass kvar innan vi drar igång med 3 cykelpass/vecka utomhus. Att cykla är verkligen lycka på hög nivå! Och det kan ju inte bli bättre när man får göra det i vetskapen om att få rädda liv!
Mitt namn är Emma Blomqvist (fd. Bertilsson), 31 år och bosatt 2,5 mil strax utanför Karlstad. Jag bär på en kronisk ledsjukdom och i denna blogg får ni följa mitt liv som ung reumatiker. Tidigare var jag extremt överviktig men idag är träningen min bästa medicin. I bloggen får du ta del av mina framgångar, motgångar och olika mål. Läs mer om min resa här!
Idag är jag långdistansidrottare och utbildad personlig tränare/kostrådgivare med inriktning löpning och mammamage. Dessutom äger och bedriver jag Värmlands första PT-studio PT-Hörnan Sverige AB. Jag håller även i inspirerande föreläsningar både för företag och privat personer samt gruppträning i form av fysisk aktivitet på recept samt löpgrupper i Karlstad med omnejd.
Jag brukar säga att löpning är min passion, cykling mitt gift och simning mitt intresse.
Från och med år 2017 ingår jag även i teamet ASICS Frontrunner Sverige.
Jag har som mål att springa 50 olika maraton innan jag fyller 50 år.
Foto: Lotti Strömberg
I år infaller sig påsken väldigt tidigt. Det är knappt så att vägarna har hunnit bli körbara, MEN det hindrar oss inte från att köra ännu en upplaga av #långfredagsturpåcykel. En arrangerad cykeltur där vem som helst kan vara med och cykla. Alltså inget lopp utan en fin söndagstur. Alla som deltog betalade minst 50 kr för att vara med genom att stoppa dem i bössor där alla pengarna går oavkortat till Barncancerfonden genom Team Rynkeby Värmland, cykelteamet jag är med och cyklar för. 
