19 04 2015 | Löpning, Lopp, Spinning/Cykling, Utmaningar |
Många har frågat mig under lång tid om jag skulle vara med i Volvo Arvika Halvmara, ett kuperat lopp på asfalt som går runt sjön Racken, jag svarade alltid att jag varken hade tid eller lust då Vätternrundan närmar sig. Men för drygt 2 veckor sedan skämtade en god vän till mig som skulle vara med i loppet om att jag som är så galen borde cykla till Arvika (från Karlstad) och delta i halvmaran där för att sedan cykla hem igen. Till en början lät det bara galet med tanke på den kuperade vägen dit per cykel och självaste banprofilen på loppet, men som ni vet så triggar sådant här mig. Tanken började gro och det var ju faktiskt möjligt att genomföra, så varför inte prova? Jag började undersöka tanken vidare och började tänka logiskt. Jag ska delta i både Vätternrundan och Stockholm Marathon, vad vore inte bättre än att kombinera ett superlångt träningspass för att spara på kroppen istället för att köra 2 långpass av varje? Dessutom skulle det bli ett kvitto på om min kropp var redo för båda tillställningarna.
Sagt och gjort, jag anmälde mig och jag fick med mig en lika galen vän på kraftprovet + mina föräldrar som agerade support. Någon var ju tvungen att ta hand om cyklarna medan vi sprang? ;P
Igår trädde kraftprovet i verk, vi cyklade 8 mil via 61:an till Arvika (vilket jag aldrig kommer att göra om) med några kringelikrokvägar. På vägen dit var jag enormt osäker på om jag skulle palla att springa 2,1 mil då mitt högra ben började göra sig påmint med lederna (då jag är reumatiker), men efter att ha tänkt och lagt om cykeltekniken så försvann denna symtom allteftersom som tur var. Vi var framme ca 40 min innan start och hann bara byta om, jogga upp och ta oss till start innan det var dags för nästa grej. Mitt mål med loppet var att bara jogga runt i prattempo. Tanken var att det skulle vara lågintensivt och att hålla på länge, jag hade ju trots allt en hemresa kvar också att ha krafter kvar till. Första 2 km på halvmaran var benen rätt stumma efter cyklingen, men sedan kom de igång riktigt fint och andra halvan kändes riktigt bra och jag kunde höja tempot. Väl i mål strax efter 2h kändes kroppen oerhört pigg och fräsch.
Innan vi åkte hem igen per cykel var vi såklart tvungna att fylla på energi, jag smackade i mig en hel kebabrulle då min kropp var som ett svart hål. Inte för att jag var hungrig eller det minsta sugen, men jag visste att kroppen behövde energi. Sedan trampade vi hem igen, via värmskog denna gång som visade sig vara en oerhört fin väg hem! Så jäkla vackert! Tyvärr hann vi inte ända hem innan mörkret började komma. Så vi blev tvungna att ringa våra livlinor som fick komma och hämta oss med bil efter 7 mil eftersom vi inte hade nattutrustning på oss, att utmana ödet är bara idioti!
Allt som allt blev den aktiva träningstiden 9h totalt med cykel och löp. NIO TIMMAR! Det är det längsta träningspass jag någonsin gjort och jag är grymt nöjd över min prestation. Framförallt att min kropp svarade över förväntan bra. Jag ÄR grymt vältränad och har en väl förberedd kropp inför både maran och vätternrundan. Idag, dagen efter själva kraftprovet, är jag nämligen oförskämt pigg. Jag känner inga krämpor i kroppen eller några skavsår eller liknande. Det känns otroligt skönt att ha detta kvitto på hur bra jag faktiskt är så nu är det alltså bara finliret kvar för att få de resorna så behagliga som möjligt vilket jag ser fram emot!
11 03 2015 | Löpning |
I måndags var det dags för dagen då Runacademys första gruppass gick av stapeln i Karlstad. Jag och mina två kollegor möttes av ett 50-tal enormt glada och förväntansfulla löpare i alla åldrar och motionsnivåer. Att intresset är såpass stort tyder ju bara på att Karlstad är en sann löparstad vilket är enormt roligt! Måndagens pass lärde vi ledare ut löpteknik, motionärerna blev undervisade i löpsteget och hur de ska kunna dra nytta av ett energisnålare löpsteg både praktiskt och teoretiskt i 3 mindre grupper.
Det var fantastiskt roligt att få instruera alla dessa löpare och glädjas med deras framsteg och entusiasm till fortsatt utveckling. Jag känner mig riktigt ärad att få möjligheten att göra detta då det verkligen är något jag brinner för. Det ger mig sådan energi och glädje!
Tack ni alla som var med, ni är grymma!
27 12 2014 | Löpning |
Igår tyckte jag det var kallt, men idag var det ta mig tusan ännu kallare! Minus 16 grader. Brr! Det trots att det faktiskt snöade igår kväll som låg kvar fint på marken. Då brukar det ju vanligtvis bara vara någon minusdag, men icke!
Detta hindrar ju såklart inte mig. Främst för att jag inte har någon termometer att titta på innan jag går ut utan jag kör “old school” och ställer mig utanför dörren för att känna på vädret för att veta hur jag ska klä mig, men också för att jag idag skulle bli upplockad av en kille från klubben kl. 8.35 då vi skulle springa en gemensam löprunda med några andra klubbmedlemmar vid Kilenegården på Hammarö. Vad har jag för val då? ;) Det var inte förens jag satte mig i bilen som jag fick höra att det var -16°c.
När det kommer till löpning i sådan extrem kyla, på gränsen till icke springbar temperatur är det lågintensivt som gäller. Vi sprang därmed en längre tur på 18 km, det vill säga Kilenegårdens alla slingor/banor. Skönt! Dock var mina leder extremt stela i och med det hårda väderomslaget pga min reumatism, så de sista kilometrarna blev väldigt tunga. Som att springa i motvind, svampigt eller liknande. Nu kanske några av er undrar varför jag ens gav mig ut när jag var så stel, men det mina vänner, det beror på att träning och rörelse är den allra bästa medicinen! Det är detta som gör att jag slipper inflammationer och att inta receptbelagd medicin. Jag är inte min sjukdom, så enkelt är det! :)
Föresten, jag får en del frågor om vinterlöpning. Hur man ska klä sig och tips. Är detta något ni skulle uppskatta att jag skriver om i några blogginlägg framöver?
26 12 2014 | Löpning |
Det var inte bara fönsterrutorna som frostade igen, även jag! ;)
Jag ställde inte klockan idag heller och vaknade runt kl 9.00 vilket är länge för att vara mig. Så jag bytte snabbt om och snörade på mig skorna för att ge mig ut på en lätt distansrunda innan frukost på 10 km. Vad jag inte visste var att det var riktigt jäkla kallt ute, ännu kallare än gårdagens temperatur! Det kändes vill jag lova, framförallt i mina lår och händer. Brr!
Fast det var ändå skönt att springa denna runda. Jag älskar att springa på morgonen när solen håller på att gå upp. Den skiner så fint och det var fantastiskt vackert med all frost som glimrade. Underbart!
Väderprognoserna säger nu att det ska snöa ikväll och jag väntar med spänning! För jag vill så gärna ut och åka längd.
21 12 2014 | Löpning, Tankar |
Årets kortaste dag har snart passerat. Dagen bjöd inte på många solstrålar men det var i alla fall klarblå himmel och sol! Detta var jag såklart tvungen att utnyttja så det fick bli ett långpass i kylan på 1h och 45 min tillsammans med en av mina bästa vänner Sara. Det var med tunga stela ben jag tog mig runt de 17 km jag lyckades skrapa ihop under denna tid. Att jag dessutom hade enorm träningsvärk från torsdagens crossfitpass gjorde det ju inte lättare att ta sig runt heller. ;)
Jag kan erkänna en sak, och det är att jag sovit enormt dåligt den senaste tiden. Detta beror till största del på att jag tänker alldeles för mycket, jag har sådana perioder ibland. I natt hade jag dessutom lite känningar i mina leder vilket gjorde det ännu svårare att sova. Sömn är ju otroligt viktigt oavsett dag på året, utan god sömn rasar vardagen samman och träningen går dessutom åt helvete. Så jag hoppas verkligen att jag får rätsida på detta med sömnen snart.
Men trots detta var det otroligt skönt att springa en lång tur idag i ett tempo som passade min kropp för dagen, nämligen 6:10-tempo. I sådana här lägen är det otroligt viktigt för mig att lyssna på min kropp och inte bara köra på som jag tänkt från början, för det såg helt annorlunda ut kan jag lova. Det är också vid sådana här lägen som jag frågar mig själv några extra gånger varför jag gör detta. För det ÄR helt okej att inte alltid vara på topp, det ÄR helt okej att det inte alltid blir som planerat. Det viktigaste för mig är att jag KAN och VILL springa och att jag HAR en god hälsa. Sedan skiter jag i om det blir 17 km eller 30 km, 5:00-tempo eller 6:00-tempo så länge jag mår bra och tränar med kroppen.
Så när jag kom hem tog jag ett långt skönt bad och lyssnade på Maratonpoddens nya avsnitt som leds av Petra Månström och resterande delen av dagen ska jag bara ta det lugnt och njuta av julen!
Ha nu en mysig 4e advent! :)
25 11 2014 | Allmänt, Löpning |
I förra veckan visade väderprognoserna en stooor sol över tisdagen denna vecka, så jag planerade såklart in ett långpass i min träningskalender för nog blev det sol!! UBERBART!! Här i Värmland har det nämligen bara varit totalt ca 6 soltimmar under November månad fram till i tisdags, vilket är helt sjukt.
Hur som helst, idag begav alltså jag och en av mina bästa vänner Sara oss ut på en långtur i solen mitt på dagen. Vi var ute i 2 timmar och sprang i ett mycket lugnt tempo. Dock var inte min kropp på topp då magen sa ifrån och benen kändes supertunga från crossfiten dagen innan, men det var ändå skönt att låta solens strålar träffa ansiktet. :) Detta är såklart den stora fördelen med att vara egenföretagare, jag har inga fasta tider att “vara på jobbet” på. För jag gissar att många av er läsare inte hade samma möjlighet denna fantastiska dag? Eller kanske hade ni det?
Därför behöver vi solljus!
Visste ni att solljus är sjukt viktigt för oss? Genom solljuset får vi i oss D-vitamin (som ej går att lagra) via huden. Det går att få i sig via föda också, men intaget är inte alls lika stort. Så 6 soltimmar på drygt en månad säger ju sig självt att det ger ett underskott/brist. D-vitaminet påverkar effekten av hundratals gener i de flesta av kroppens celler och kan därför påverka hälsan på mängder av sätt. Allt mer forskning visar att brist på D-vitamin har en stor roll till orsaken i mängder av sjukdomar. Det kan vara Infektionssjukdomar, vinter- och vårdepressioner, cancer, hjärtsjukdom, benskörhet, generell värk/fibromyalgi, Reumatism, övervikt… listan på sjukdomar kan göras väldigt väldigt lång! Som reumatiker märker jag enorm skillnad av hur mycket solljus jag får på mig! T.ex. om jag åker utomlands en period under vintertid så blir jag genast mycket piggare och bättre i lederna mot om jag skulle stanna hemma i mörkret. Givetvis har kylan också en viss påverkan men jag upplever att solen också har det.
Eftersom vi har så få soltimmar i Sverige så finns det fanatiskt D-vitamintabletter att köpa. Nu tänker säkert ni att det är rena bullshiten, så tänkte jag med innan jag provade. Men efter att ha börjat med dessa tabletter under vinterhalvåret mår min kropp mycket bättre, bland annat är mitt immunförsvar är på topp och jag är sällan sjuk, mina reumatiska besvär minskar och jag känner mig piggare och gladare i allmänhet. Så om du har en tendens att bli sjuk väldigt ofta eller bara är trött/hängig/ledsen under vinterhalvåret, testa då att äta D-vitamin!
Sol = Välmående, glädje och livslust! Så mer sol åt folket om jag får bestämma!
