Jag har tidigare aldrig varit en löpare som gillar att springa i skog och mark. I år ser det dock annorlunda ut då jag nästan enbart sprungit i skogen, oavsett om det är korta sträckor eller lite längre. Jag har helt enkelt funnit det mycket givande med dess kuperande omväxling.
Eftersom jag inte är van vid den kuperande terrängen har jag också tvingat mig själv att gå i de brantaste uppförsbackarna under längre pass där syftet är mer lågintensiv träning. Jag tror det är viktigt att veta vad syftet är med passet och sedan hålla på det. Innebär det att man måste gå i backarna för att inte sticka i puls är det helt ok. Om passet däremot har raka motsatsen som syfte, att komma upp i puls är det ju utmärkt att spurta i backarna istället. Eller vad tror ni?
En annan sak jag har funderat på är att skaffa mig en löparryggsäck/väst med vätskesystem. Jag har testat några olika förut men aldrig funnit dem bra. Så nu kollar jag på en annan modell från Salamon (advance skin3 set 12), någon som har erfarenheter kring denna eller någon liknande att tipsa om?
